Det där händer aldrig mig!!
Som jag berättat innan, var min graviditet lite speciell men ändå inte unik, Att få högt blodtryck är mycket vanligt förekommande, Men barnmorskan borde i mitt fall ha talat om för mig, hur mycket som stog på spel? Att man kan få en hjärnblödning med katastofala följder! Vi människor har ett märkligt försvar och tänker alltid att det där, händer inte mig!! Så att jobba in i det sista var mitt mål. Och kanske lite för att min chef ansåg att det där med att vara gravid är ingen sjukdom, så det kändes lite onödigt att sjukskriva sig när man igentligen mådde bra! Och det var inget som jag heller fickordinerat! för det där händer ju inte mig!!
Som när man förr satt där på bänken utanför sjukhuset med sin cigarett och såg folk gå omkring med en vagn. Inte en barnvagn utan en syrevagn, för att kunna andas när lungorna helt enkelt var igengrodda med svart äcklig tobac! Och vad tänker man då? JO!! Det där händer alldrig mej!!
-Likadant tänkte jag när jag i september 1988 första gången såg en man som fått en ´stroke´ en Hjärnblödning ! Jag hade precis byggt upp en VVS butik i Borås och bjöd på invignings tårta, Det kom massa folk mest pensionärer! som såg sin chans till gratis tårta och kaffe! Gratis är gott även för mig ibland :-)
Denna första dag, kom en kvinna, i princip, släpande på sin staplande man, Hon satte honom på en stol och hämtade tårtbit efter tårtbit och matade honom så han knappt kunde svälja i samma tackt som hon sa - ät nu far lille! det är tårta och den är gratis. Jag lät dom hållas en bra stund sedan tog jag bort tårtorna och tänkte i mitt stilla sinne när jag såg hans tomma blick och sneda mun där tårtan rann ur och ner på hans jacka! Herregud det där kan aldrig hända mig!!Sånt där händer gamla gubbar och käringar!!
Så När jag nu en pigg fullt frisk tjej på 31 åring stod utanför förlossningen den 3 november 1992 Med min stora mage och min nya övernattningsväska och förväntasfullt ringde på dörrklockan,! visste jag inte, att om ett par veckor är det jag, som sitter där, och blir matad och det rinner ner från min mun.......
Som när man förr satt där på bänken utanför sjukhuset med sin cigarett och såg folk gå omkring med en vagn. Inte en barnvagn utan en syrevagn, för att kunna andas när lungorna helt enkelt var igengrodda med svart äcklig tobac! Och vad tänker man då? JO!! Det där händer alldrig mej!!
-Likadant tänkte jag när jag i september 1988 första gången såg en man som fått en ´stroke´ en Hjärnblödning ! Jag hade precis byggt upp en VVS butik i Borås och bjöd på invignings tårta, Det kom massa folk mest pensionärer! som såg sin chans till gratis tårta och kaffe! Gratis är gott även för mig ibland :-)
Denna första dag, kom en kvinna, i princip, släpande på sin staplande man, Hon satte honom på en stol och hämtade tårtbit efter tårtbit och matade honom så han knappt kunde svälja i samma tackt som hon sa - ät nu far lille! det är tårta och den är gratis. Jag lät dom hållas en bra stund sedan tog jag bort tårtorna och tänkte i mitt stilla sinne när jag såg hans tomma blick och sneda mun där tårtan rann ur och ner på hans jacka! Herregud det där kan aldrig hända mig!!Sånt där händer gamla gubbar och käringar!!
Så När jag nu en pigg fullt frisk tjej på 31 åring stod utanför förlossningen den 3 november 1992 Med min stora mage och min nya övernattningsväska och förväntasfullt ringde på dörrklockan,! visste jag inte, att om ett par veckor är det jag, som sitter där, och blir matad och det rinner ner från min mun.......
Kommentarer
Postat av: Marie-Louise
Nu gråter jag faktiskt en skvätt. Livet är så skört, men inte tror man att man själv ska drabbas, nej det händer bara andra. Du skriver ju jätte bra, man bara väntar på att få läsa nästa inlägg. /Kram vännen
Postat av: gunilla
Väntar på fortsättning!!
Postat av: gunilla
Väntar på fortsättning!!
Trackback