Så sa en av de barnmorskorna till mig när jag nu låg där  min 3 dje dag och kämpade.
-Lägg dej här själv då sa jag och känn hur det känns sa jag!

-Ja det skulle jag gärna göra sa barn morskan, men nu är det så att jag inte kan få egna barn.  Då skämdes jag  och fortsatte mitt värkarbete under tystnad.  Det var nu torsdag och dom hade konstaterat att det fanns en kant som var i vägen för barnet och den kanten var man nu tvungen att trycka bort med fingrarna. Samtidigt  var öppningskedet väldigt långsamt och smärtorna nästan olidliga, huvudet värkte och jag minns inte att jag varken åt eller drack under dessa dagar  men jag hade ju dropp!!
men jag minns att dom sa att barnet  hade en fostersvulst på huvudet och  att det satt en elektron ifrån barnets huvud till apparaten för att mäta fostrets hjärtljud,   CTG. 

Jag ber om smärtlindring och får den värsta av värsta som jag absolut inte skulle ha,  för igentligen hade jag planerat att inte ha någon smärtlindring alls. Men nu fick jag de omtalade Kvaddlarna. På eftermiddagen den 5 nov var jag öppen 1 cm. ochdet gick väldigt långsamt. Det kom en läkare för att undersöka mig och över mitt huvud slog han och en barnmorska vad om en tid då barnet skulle vara ute.   Snett åt höger på väggen satt en klocka och den rörde sig knappt, Jag vet att jag Blev ombedd att försöka sova en stund. När jag vaknade igen hade klockan inte rört sig alls! Jag fick en stor sacko säck i sängen och får ställa mig fyrfota  över den.   Jag ber om mer smärtlindring och får 4 stycken kvaddlar till  i ryggen och 2  st ovan symfysen så står det i journalen,inte vet jag var det är men troligtvis inne någonstans i slidan?  Jag tycker synd om Lasse som inte kan   hjälpa mig på något sätt!!
 
. kL 21  Kommer min vän från Mödravårdscentalen, hon dom lånat mig  den där berömda avhandlingen om hur en förlossning ska gå till!
 Maria är alltså barnmoskestuderande  och vi  blev glada att ses igen och jag kände mig rätt trygg! kl 23 är kanten borttryckt av vana händer och det gjorde jävligt ont, 
Nu började jag  få regäla värkar.   Helt slut i hela kroppen stod jag nu i fyrfota läge och  minns att Lasse sa -  Skrik inte så högt, -hörs ut i hela korridoren. !
DET SKITER JAG VÄLL I SKREK JAG !! detta är väl för fan en förlossning Då får man väl skrika!  Huvudet värkte,  kroppen värkte,  och jag sög in lustgasen och kände huvudvärken ännu tydligare när jag drog in den genom näsan.   Barnet ligger inte rätt till hörde jag de sa. Vi måste försöka vända på det.  Men  så vände sig barnet jag vet inte om dom gjorde nått!!?   klockan började närma sig 24 och Vi räknade  timmarna vi varit där,  Lasse och jag!  Herregud vi kom i tisdags nu är det fredag!! 
 barn morkorna ställer sig på var sin sida om mig och tar varandras händer och lägger underarmarna mot min mage och trycker ut barnet. något är fel  känner jag det händer inget,  Och jag hör Maria säga till Lasse vi måste klippa av navelsträngen innan vi kan dra ut barnet, Vill du klippa?   
Lasse  säger nej gör ni det! För navelsträngen är fortfarande inne i  mig.  När dom klipper ser jag en stråle blod spruta rätt in i väggen under klockan och  sedan drar dom ut  mitt/vårt  barn.  Han var helt blå! Den färgen glömmer jag aldrig!!
    
92-11 -06 kl 01.11 fredag  Föds   Han som hade arbetsnamnet Bertil! avnavlad i vulva!  

PARTUS: = ur journalanteckningen En fin gosse som framföds i kronbjudning med navelstängen 3 varv  hårt runt halsen........

  Sedan sprang dom ut ur rummet och ropade till Lasse  att kom  med. Det sista jag såg var Lasse i vita tubsockor badande i blod  som förvirrat följde efter dom....... Kvar var jag och en ung elev. .....  Vad hände frågade jag? dog  han? Är han död efter allt jag kämpat???.....  Jag ska gå ut och titta efter sa hon men jag tror inte det är någon fara?  Kvar låg jag  ensam i sängen.!

Ijournalen står att läsa!
 Barnet tas till barnrummet och en barnläkare tillkallas  gossen rensuges och får syre! Avdrag för andning, hudfärg och muskeltonus.......
fortsätning följer..

Att få komma in på förlossningen kl 23 på tisdagkvällen var spännande, Vad händer nu?, Vad ska vi göra?, När kommer barnet? kommer det göra ont,? Hinner jag ringa till mamma?  Frågorna var många.  Vattnet hade ju gått ett par timmar tidigare hemma  och vad jag hört var det inte så bra att barnet låg tort i livmodern. 
Jag och Lasse fick ett litet rum  där det kopplades på en maskin för att se kolla barnets hjärtljud. Där blev vi kvar i några timmar jag hade ont i huvudet sedan i lördags då vi firade  min 31 års dag och sedan  hade jag jobbat måndag och tisdag med värke i huvudet och nacken, men som sagt det var ju vardagsmat för mig och den värken köpte jag. 
Efter några timmar fick vi ett sovrum och där skulle jag nu invänta det  som komma skulle, Jag sov inte mycket den natten utan fick någon typ av smärtlindring som inte hjälpte något,   När vi vaknade på morgonen fick vi besked om att  gå upp på avdelningen och  där blev jag  kvar medans Lasse åkte hem och tapetserade i vår hall som vi planerat innan,  Hela den dagen gick jag omkring och bara va,  Om man gick i trappor skulle det sätta igång på riktigt sa dom och gud ska veta hur jävla många gånger jag gick upp och ner 4 våningar den dagen. Med fruktansvärda smärtor i mage och huvud.  Till slut fick jag sova över i ett rum som jag fick dela med 2 andra tjejer en som fått ett missfall och en som väntade sitt 2 :a barn.
Hela tiden fanns oron, smärtorna och huvudvärken och ovissheten över att vara helt i händerna på någon som inte riktigt ville lyssna på mig.  Det var nu  torsdag förmiddag och jag fick åter igen gå in på förlossningsavdelningen och ringa på klockan.  Denna gång undersökte dom mig Lasse han komma och hann hem  gå igen. När han kom tillbaka mötte jag honom i koridoren med en droppställning som man kunde hänga på vid varje värk, Dom hade nu konstaterat att man var tvungen att sätta igång mej med dropp.  Varje värk gjorde att jag fick stanna till,   hämta andan, och sedan fortsätta att gå i den långa korridoren,  Med jämna mellanrum ökade dom droppet  för att få igång mej,  ingenting hände jag gick o gick, droppet ökades. och ökades och smärtorna tilltog och mer, och mer ont i huvudet fick jag.
 Detta stog inte i doktorsavhandlingen från Malmö!! Vad händer med mig....

Borås Lassaretts nya förlossning hade fått ett hörnbadkar ett bubbelbadkar sas det, och givetvis skulle det få vara skönt att få kliva ner i det.  Det fick jag ochså efter ett par timmar.Där låg jag nu och drack jouce och låtsades att det var champagne.  Fan vilken tid det tog nu hade vi varit där i snart 2 dygn och  jag kämde mig helt slut i hela kroppen. Efter badet undersökte dom mig och konstterade att det inte öppnat sig tillräckligt och att  bad ibland kunde  ha motsatt efect!! typiskt att just jag skulle få den nu eventuella motsatta effecten! Värkarna var nu nästan outhärdliga men värken i huvudet värre!!  Jag blev satt på en hink för att snabba på den natuliga vägen, ja ni fattar ! det var som om jag skulle ´skita ´ ungen!! Förlåt Hampus! men så var det!   Ingenting hände mer än att värkarna tilltog. Barnmorskor som gått hem hann komma tillbaka med orden.
-Va ligger du här än
?Mitt långa blonda hår hängde ner i mitt ansikte när jag tittade nupp på Lasse som stod där helt förstörd och inget kunde göra  jag minns att jag tänkte fy fan detta hade du aldrig klara ingen man skulle  klara det vi kvinnor får utstå,Det lovar jag.
 Varför hade ingen sagt att det gjorde så ont där bak och inte där   det ska ut ut? Och det där berämda snacket om - det sa bara plupp så var det ute!! var kommer det in i spelet?  Jag tog lustgasen och drog in och drog in troligtvis alldeles för mycket för ett tag kändes det som om den var avtängd.l Vilket jag till slut  kom på att den var. och jävlar vad arg jag blev.  Jag bönade och bad om ta kjejsarsnitt ta sugklocka jag orkar inte mer.  huvudet värkte men jag insåg att jag inte kunde ta mig ur situationen mer än på ett sätt............

Som jag berättade innan  kan en dag vara både bra och dålig på samma gång?

En sådan dag var det den 6 november 1992. Då födde jag mitt första barn vid 31 års ålder, och dagen efter fick jag en hjärnblödning eller som det kallas i hela världen en Stroke!! Att just jag en frisk tjej  i sina bästa år fick denna ´sjukdom´är en lång historia, jag håller på med en bok sedan några år tillbaka men, det vill sig inte riktigt med skrivandet, just därför att jag är så nogrann i mitt berättande att den boken redan efter några kapitell är så tjock och full med termer att ingen skulle orka läsa den?  
Men här kan jag försöka mig på en mindre   version. 
 Jag var en väldigt aktiv och jobbade som butikschef i en rör och badrumsbutik VVS.  Jag blev gravid och fick högt blodtyryck, Varje gång jag kom till B VC för kontroll var mitt blodttyck för  högt och barnmorskan sa då att jag skulle vila 15 minuter för att sedan ta om blodtrycket, vilket jag  också gjorde,   När jag återgick till arbetet steg ju tycket igen noch på den vägen var det under hela graviditeten. Jag fick även graviditetsdiabetes och tvingades gå på en  diet med lite socker  vilket gjorde att jag endast gick upp 5.7 kg vilket var en jäkla tur med tanke på vad som sedan följde.! Jag var livrädd för förlossningen och det visste en tjej som jobbade som barnmorsekstuderande på B.V.C  Och hon lånade mig en massa litratur skriven av en proffessor/ läkare ifrån Skåne där ALLT om förlossningar stod   eller hur en förlossning går till i princip med  div smärtlindringar mm. mm. jAG BLEV JU KLART INTE MINDRE RÄDD! Men visste nu vad som komma skulle på ett annat sätt än tidigare.
Barnmorskan på BVC nämde väl vid något tillfälle att om man hade högt blodtryck undergraviditet kunde man få havade skapsförgiftning! Ochatt jag  kanske behövde ta det lite lugnt! Och jag var ingen tjej som tog det lugnt utan mitt liv har alltid gått i 120 med både jobb och vänner, resor och att alltid vara den som fixade allt!! Vad kunde hända mig???Jag hade alltid haft huvudvärk eller nackvärk.Så jag var van vid värk och  även min omgivning runt mig! Därför på min 31 årsdag den 2 november tänkte man inte på att huvudvärken kunde vara något annat än vad som varit tidigare.  Allt i vår lägenhet var nu i ordning eget nyrenoverat rum till babyn ny fin snickrad vagga vi fått från mamma och allt var på sin plats. Nu kan du komma lilla barn, och du kommer att få det så bra!!
Den  3 November arbetade jag som vanligt och påbörjade då mitt överlämnande av allt i butiken och hur den skulle skötas när jag nu skulle vara mammaledig,  På kvällen gick vattnet, och vi åkte upp till Sjukhuset, Det var kallt och snö ute minns jag! Och jag tryckte på knappen och sa till högtalaren i dörren! hej jag heter Gith Hansbäck och jag ska föda barn här nu.......

Hej!
Jag heter Gith Ståhle  född Drechsel efter min mamma som är halvtysk, sedan vid 2 års ålder gifte sig mamma och pappa och då fick jag hans Italienska namn Zomboly, När jag sedan började skolan bytte vi efternamn till Hansbäck som jag sedan hette fram till jag träffade min man1990 . Så vi börjar om från början....
 
Jag heter Gith Elizabeth Drecschel-zomboly-Hansbäck-Ståhle DET LÅTER VÄL?  och är en lite för tjock qvinna i mina bästa år om det nu finns år som är bättre än andra?? 
i MITT snart 50 åriga liv.( Gud va konstigt det lät 25 åriga menar jag! ) har det hänt väldigt mycket?  som sagt finns det nog vissa år som faktiskt är bättre än andra och  vissa som är sämre.   Det kan  framstå helt klart om   att så är fallet?, den dagen man summerar livet på  sin bädd. 

 Ett exempel i mitt liv var,     1992 som skulle kunna  vara det ´bästa i mitt liv´men som blev det  allra sämsta man kunde uppleva men, men ändå det bästa!!! kONSTIGT VA? Jag ska berätta................