Så sa en av de barnmorskorna till mig när jag nu låg där  min 3 dje dag och kämpade.
-Lägg dej här själv då sa jag och känn hur det känns sa jag!

-Ja det skulle jag gärna göra sa barn morskan, men nu är det så att jag inte kan få egna barn.  Då skämdes jag  och fortsatte mitt värkarbete under tystnad.  Det var nu torsdag och dom hade konstaterat att det fanns en kant som var i vägen för barnet och den kanten var man nu tvungen att trycka bort med fingrarna. Samtidigt  var öppningskedet väldigt långsamt och smärtorna nästan olidliga, huvudet värkte och jag minns inte att jag varken åt eller drack under dessa dagar  men jag hade ju dropp!!
men jag minns att dom sa att barnet  hade en fostersvulst på huvudet och  att det satt en elektron ifrån barnets huvud till apparaten för att mäta fostrets hjärtljud,   CTG. 

Jag ber om smärtlindring och får den värsta av värsta som jag absolut inte skulle ha,  för igentligen hade jag planerat att inte ha någon smärtlindring alls. Men nu fick jag de omtalade Kvaddlarna. På eftermiddagen den 5 nov var jag öppen 1 cm. ochdet gick väldigt långsamt. Det kom en läkare för att undersöka mig och över mitt huvud slog han och en barnmorska vad om en tid då barnet skulle vara ute.   Snett åt höger på väggen satt en klocka och den rörde sig knappt, Jag vet att jag Blev ombedd att försöka sova en stund. När jag vaknade igen hade klockan inte rört sig alls! Jag fick en stor sacko säck i sängen och får ställa mig fyrfota  över den.   Jag ber om mer smärtlindring och får 4 stycken kvaddlar till  i ryggen och 2  st ovan symfysen så står det i journalen,inte vet jag var det är men troligtvis inne någonstans i slidan?  Jag tycker synd om Lasse som inte kan   hjälpa mig på något sätt!!
 
. kL 21  Kommer min vän från Mödravårdscentalen, hon dom lånat mig  den där berömda avhandlingen om hur en förlossning ska gå till!
 Maria är alltså barnmoskestuderande  och vi  blev glada att ses igen och jag kände mig rätt trygg! kl 23 är kanten borttryckt av vana händer och det gjorde jävligt ont, 
Nu började jag  få regäla värkar.   Helt slut i hela kroppen stod jag nu i fyrfota läge och  minns att Lasse sa -  Skrik inte så högt, -hörs ut i hela korridoren. !
DET SKITER JAG VÄLL I SKREK JAG !! detta är väl för fan en förlossning Då får man väl skrika!  Huvudet värkte,  kroppen värkte,  och jag sög in lustgasen och kände huvudvärken ännu tydligare när jag drog in den genom näsan.   Barnet ligger inte rätt till hörde jag de sa. Vi måste försöka vända på det.  Men  så vände sig barnet jag vet inte om dom gjorde nått!!?   klockan började närma sig 24 och Vi räknade  timmarna vi varit där,  Lasse och jag!  Herregud vi kom i tisdags nu är det fredag!! 
 barn morkorna ställer sig på var sin sida om mig och tar varandras händer och lägger underarmarna mot min mage och trycker ut barnet. något är fel  känner jag det händer inget,  Och jag hör Maria säga till Lasse vi måste klippa av navelsträngen innan vi kan dra ut barnet, Vill du klippa?   
Lasse  säger nej gör ni det! För navelsträngen är fortfarande inne i  mig.  När dom klipper ser jag en stråle blod spruta rätt in i väggen under klockan och  sedan drar dom ut  mitt/vårt  barn.  Han var helt blå! Den färgen glömmer jag aldrig!!
    
92-11 -06 kl 01.11 fredag  Föds   Han som hade arbetsnamnet Bertil! avnavlad i vulva!  

PARTUS: = ur journalanteckningen En fin gosse som framföds i kronbjudning med navelstängen 3 varv  hårt runt halsen........

  Sedan sprang dom ut ur rummet och ropade till Lasse  att kom  med. Det sista jag såg var Lasse i vita tubsockor badande i blod  som förvirrat följde efter dom....... Kvar var jag och en ung elev. .....  Vad hände frågade jag? dog  han? Är han död efter allt jag kämpat???.....  Jag ska gå ut och titta efter sa hon men jag tror inte det är någon fara?  Kvar låg jag  ensam i sängen.!

Ijournalen står att läsa!
 Barnet tas till barnrummet och en barnläkare tillkallas  gossen rensuges och får syre! Avdrag för andning, hudfärg och muskeltonus.......
fortsätning följer..